Då och då händer det att jag ser och njuter av små saker här i livet, men alltför sällan ser jag de guldkorn som vill glimma lite extra för mig i vardagen. Under gårdagen blev jag härligt nog påmind om en rad små njutningar som ingav en slags tacksamhet. Den här synen gav mig en påminnelse om livets små goda ting. Inte nog med att färgerna är en fröjd för ögat och att det är goda råvaror som har en potential till en mängd olika tillagningssätt, så har och bjuder dessa grönsaker till en mängd andra smånjutningar.
Tidigt under året funderade jag och en älskad vän på vårt gemensamma grönsaksland som låg under vintervila. Efter att tillsammans ha hobby-odlat ett år tidigare fanns ny inspiration, tankar och en del lärdomar. Drömmandes bläddrade vi igenom frökatalogen med uppehåll på var och varannan sida för att läsa om de olika växterna. Listan på önskade fröer blev rejäl och snart hade både fröer, lök-, potatissätter och jord beställts. Så snart jorden var redo och vädret tillät satte vi ner spaden och började gräva och dona. Allteftersom våren kom på allvar hamnade de små fröna ner i jorden. Med belåtenhet och en viss undran ”vad som skulle komma upp” såg vi på vårt nysådda land. Efter några veckor kunde vi skåda hur det stack upp ur jorden… en ny belåtenhet och förväntan infann sig. Var gång man tog en titt på landet var det med ny spänning på vad som skett och växt sen dagarna därpå. En del såg ut att ta fart och annat såg sig inte vara lika lyckat. Men vid vart tillfälle något nytt fick skördas smög sig känslan in av förnöjsamhet. Hösten är här och jorden har visat vad den har bjudit på, med lite stolthet drar man upp det som både är ovan och under jord. Igår när jag ställde mig för att tillaga soppa blev jag glad och tacksam över alla dessa små njutningar som givits mig… bara för lite grönsaker. Soppan förtärdes tillsammans med några vänner, även det en njutning.
I denna stund böjer jag mitt huvud i tacksamhet över det enkla i livet, över skapelsen, över honom som jag fått möjlighet att dela upplevelsen med och över livets goda ting. Med en förhoppning utan att vilja ta något förgivet eller som en självklarhet, önskar jag få uppleva hur det år för år växer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar