Gud som haver barnen kär,
se till mig som liten är.
Vart jag mig i världen vänder
står min lycka i Guds händer.
Lyckan kommer, lyckan går,
du förbliver, Fader vår.
Mycket dumma saker har skett genom religion genom tiderna. Mycket som sker och har skett genom kristendomen som jag verkligen inte vill skriva under på eller förknippas med. Ordet religion förknippar jag delvis med lagar, dumma regler, fördömelse och peka fingret åt folk. Däremot skulle jag vilja lyfta ordet relation som något ömsesidigt och aktivt till något högre än människor.
För en del kan det säkert låta som idioti att vända sitt ansikte och be en bön i tro på någon större än en själv hör ens fjuttiga ord. Jag kan bara säga att du får gärna ta mig som en dåre.
Men som en dåre… hade jag inte vänt mig åt det som jag tror är Gud i tro på att han hör min bön som är långt mycket större än vad jag är, så hade jag sett mitt liv som över. Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är.
Vart jag än är så får jag i tro vända en tanke med enkla ord i min mun som blir en bön till en Gud som vill vårt väl. Vart jag mig i världen vänder står min lycka i Guds händer.
I medgång och motgång, i glädje och sorg, genom livets alla skiften går du med. Livets omständigheterna kan förändras men du är förevigt den samma. Lyckan kommer, lyckan går, du förbliver, Fader vår.
Jag kan bara säga att i tro be till något som är större än en själv och som vill ens väl är befriande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar