Pilgrimsvandringstanke - Den största resan är resan inåt

 

Helgen som gick var jag med på en pilgrimsvandring – en vandring i höstens tid. Jag vill dela min tanke med dig och ge dig tanken på din resa.

Pilgrimsvandra är något jag och min man har gjort då och då sen fyra år tillbaka. Vi återkommer gärna till de där dagarna då en liten paus görs från det vardagliga och det världsliga som pockar på vår uppmärksamhet. 

En sak har alla människor gemensamt – vi gör en resa genom livet. Var livsresa är ensam i sitt slag precis som var människa är unik. Jag tror att vi kan göra långa resor världen över, på olika sätt vara med om ett händelserikt liv med allt vad ett mänskligt liv innebär och jag tror att den största resan är resan inåt. En resa som når det där djupet och den där känslan eller förvissningen om att man reser hem. Att pilgrimsvandra är ett sätt att med det yttre nå det inre. När ens kropp och tankar ställer in kompassen så är det som ande, kropp och själ som gör den där resan – resan för att nå det där hem.

skog i brand

 

 

 

Löv av eld

Faller från himlen

Hösten säger tack

Då livet möter mark

En skog i brand

Bön till en högre makt

 

Gud som haver barnen kär,
se till mig som liten är.
Vart jag mig i världen vänder
står min lycka i Guds händer.
Lyckan kommer, lyckan går,
du förbliver, Fader vår.

av Johan Bernhard Gauffin

 

Mycket dumma saker har skett genom religion genom tiderna. Mycket som sker och har skett genom kristendomen som jag verkligen inte vill skriva under på eller förknippas med. Ordet religion förknippar jag delvis med lagar, dumma regler, fördömelse och peka fingret åt folk. Däremot skulle jag vilja lyfta ordet relation som något ömsesidigt och aktivt till något högre än människor.

För en del kan det säkert låta som idioti att vända sitt ansikte och be en bön i tro på någon större än en själv hör ens fjuttiga ord. Jag kan bara säga att du får gärna ta mig som en dåre. 

Men som en dåre… hade jag inte vänt mig åt det som jag tror är Gud i tro på att han hör min bön som är långt mycket större än vad jag är, så hade jag sett mitt liv som över.                                                                                                                                    Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är.

Vart jag än är så får jag i tro vända en tanke med enkla ord i min mun som blir en bön till en Gud som vill vårt väl.                                                                                                                  Vart jag mig i världen vänder står min lycka i Guds händer. 

I medgång och motgång, i glädje och sorg, genom livets alla skiften går du med. Livets omständigheterna kan förändras men du är förevigt den samma.                                         Lyckan kommer, lyckan går, du förbliver, Fader vår.

 

Jag kan bara säga att i tro be till något som är större än en själv och som vill ens väl är befriande.

 

 

 

Green Day - Basket Case [Official Music Video]

I mina tonårsdagar strömmade varierad musik ur min stereo och dess högtalare. Ibland spelade den musik natt som dag och det hände att jag tyckte det var svårt att sova om jag inte hade musik som spelade i bakgrunden. Så här 10-15 år efter har jag ibland svårt med för mycket ljud runt omkring mig när jag går hemma eller när jag ska sova, vilket gör att stereon numera inte går så speciellt ofta. Däremot går alltid radio eller cd igång när jag kör bil och ofta på hög volym. Det är liksom lite roligare och lite mer tryck i bilen när stereon spelar musik och allra helst musik som jag "diggar" med i. Igår morse när jag körde bil till jobbet så spelade radio Kristianstad Green Day - Basket Case. Ett band - en låt som periodvis spelades mycket från mina och min brors högtalare i ungdomsåren. Jag vred ytterligare några steg på volymratten och bilen upplevdes gå med lite mer tryck och min kropp diggade med till denna låt som jag även i vuxen ålder tycker är en mycket bra låt och så där strax över tre minuter mötte jag med en god känsla tonåren.