Det är en olustig känsla som allt får ofta hinner ikapp mig. Att inte räcka till eller att vilja vara något annat eller mer än vad man är. Jag vill mest att saker och ting ska vara bra, ska fungera och att människor som finns i min närhet ska må bra. Men i viljan av att få det att bli bra faller jag mer än sällan i känslan av att vara otillräcklig och ovärdig, vilket då och då leder till att jag själv inte mår bra. Och hur jag än vrider och vänder på mig kommer jag ändå inte räcka fullt ut. Någonstans behöver jag förstå och lära mig själv att det får räcka med det jag är och gör och där jag inte räcker till får någon annan ta vid.
Och kanske är jag inte ensam i världen om att känna så…
Nej det är du inte - och aldrig ensam heller :)
SvaraRaderaYoure not alone. Jag förstår, känner igen dina tankar. På ngt sätt får man försöka förtydliga sitt jag,tryggheten att vara den man är. Du är du. Låt oss börja där och finna styrka...:-)
SvaraRadera