Så tacksam för att ha Er

 

Min man, föräldrar, syskon och syskons hjärtevänner (en bild tagen för ganska precis 2 år sedan). En samling människor, var och en med sina egenheter, ganska operfekt gör det till att vara ganska så perfekt (en samling där jag trivs och får vara mig själv).’'

Igårkväll träffades alla vi i Fulltofta naturcentrum för att grilla diverse godsaker (en present given faren när han fyllde år), dock valde vi inte den varmaste kvällen. Men med vinterjacka, mössa och vantar gick det bra och vi blev alla mätta. Därefter åkte vi hem till Mattias och Mikaela för fortsätta ätandet. Några lade sig på soffan och slumrade en stund, en del satt runt bordet och pratade, skattade och det var en sån där tillåtande avslappnad stämning som jag är van vid att det är när vi träffas. Mellan allvar och låt säga mindre allvar brukar många goda skatt utlovas när vi träffas. Ibland behöver man inte säga något alls och skulle man vara trött är det bara att lägga sig på soffan och slumra en stund och det stör ingen. Och ibland räcker det bara med närvaron.

Jag vill bara säga; Oj, vad jag tycker om er. Ni är bland de bästa jag har och det känns få förundrat att ha en familj som er. <3

Tankar längs vägen

 

Idag tog jag jag mig till jobbet på cykel. På vägen kom några tankar till mig när jag mötte naturen. Cyklandes genom skogen hörde jag en fågelkör som sjöng för mig.Träden och buskarnas knoppar börjar eller har brustit och man kan ana gröna toner. Vitsipporna står i full blom och när jag kom igenom Karnas backe täckte dessa vita sippor backarna och sträckte sig mot solens ljus. I vägens kant surrade humlor, fjärilar flög omkring i sin färgprakt och en groda mötte solens värme. Livet har vaknat och jag är glad och känner mig älskad. På vägen hem efter arbetsdagen kände jag mig lite så där extra älskad.

Tänk dig att du är ute i naturen en dag så som den jag har beskrivit. När du är ute och går hittar du ett föremål, låt säga att det är ett smycke. Du plockar upp det, tittar och studerar det och på det här smycket finns det stämplar som talar om vad det är för material och vem tillverkaren är bakom smycket och du funderar på vem tillverkaren och skaparen skulle kunna vara.

På samma sätt skulle jag vilja säga att det är med naturen vi rör oss i och livet som givit oss. Varken naturen eller livet är något du och jag kan skapa men vi rör oss i det och är en del av en skapelse som är större än mänskliga föremål. Skulle vi då inte kunna slås av tanken att det finns en större bakom detta liv – en skapare?!

Livet som givits dig och mig är några hjärtslag ifrån liv eller död och bara förmågan att kunna uppleva och njuta av vårens underverk är ett mysterium i sig.

Idag mötte någon mig med kärlek i tanken när jag kom cyklandes genom skogen. Om naturen med all sin prakt är ett underverk hur mycket mer är inte då du och jag ett underverk som har fått förmågan att kunna uppskatta, njuta och se dess skönhet.

//Frida

Vårt Hem!

 

		Vårt Hem har tagit form och vi börjar landa. Visa bildspel HÄMTA ALLA

Äntligen! Efter ett intensivt och händelserikt 2014 på flera plan, så har vi nu kommit hem till det som blivit vårt hem för lång tid framöver. Mycket jobb ligger bakom och stort tack till alla duktiga hantverkare, familj, vänner som hjälpt oss och ett särskilt tack till Thomas som gjorde finliret av huset till oss. Denna helg har varit den första helgen på länge som varit utan måsten och fixande. Det har firats med en älgfilé utmärkt tillagad av Magnus och ett gott vällagrat vin avnjöts till denna måltid. Några bilder ger jag er på inredning och detaljer i vårt hem.

Välkommen hem till Bäcklunds Fristad!

Juldagen, en stilla dag

Juldagen, dagen ter sig lugnt och stilla. Under eftermiddagspromenaden upplevdes byn gå i ett lugnare tempo, färre bilar som tycktes gå långsammare.Några fotgängare som mötte decembersolen en kall dag, även de gick något saktare. En skön känsla av att inte vara på väg, utan istället vara där man är och utgå från den punkten.
Jag gör inte mycket, mer än kanske ge dagen tid för eftertanke.                      
Vi befinner oss mitt i en speciell högtid. En högtid som vi nog har olika förhållningssätt, känslor och tankar till. Idag vill jag stanna upp inför julens mysterium och har en önskan om att beröras av det större och mer svårbegripliga än mänskliga traditioner. På väggen i vårt tillfälliga gemensamma hem pryder denna bild. Den talar vill tala om en kärlek och glädje som kanske är större än vad du och jag kan förstå. I midnattsmässans bön; “Gud öppna våra hjärtan för julnattens mysterium och låt ljuset lysa klart för oss såsom stjärnan på himlen”.

Första dagen på länge stannar jag upp och minns tillbaka på året som snart har nått sitt slut. Jag minns året som händelsernas år. Då det nästan har varit på gränsen till för händelserikt. Många dagar av vardag och jobb och kanske lite för mycket jobb. Dagar av förväntan och spänning och ombyggnad och stök både här och där. Jag minns dagar av stor Glädje med ett “Ja” till min man. Glädjen och tacksamheten över familj, vänner, nära och kära. Jag minns också dagar av sorg, en höst som varit känslomässig och saknad efter farmor som har betytt väldigt mycket för mig och gett mig många många fina minnen som jag bara kan vara tacksam för.



Soar, ledsagad hem                                                      
(en julklapp från mor och far)
                                                                                             
                                                            
               
     

En julklapp från mor som stickar allt vad hon kan för att värma så många som möjligt med fina raggsockar och nu perfekta handvärmare .






Ta vara på tiden och ta vara på stunderna med dem du håller nära.
Med en önskan om att din julhelg får vara i kärlekens och glädjens tecken…

Bliv kvar hos mig.

Alla Helgons helg

 

En helg där himmel och jord möts. Vi minns de som gått före oss med kärlek, saknad och sorg. Livet blir sig aldrig likt igen när en människa lämnar oss. En mörk helg i november tänder vi ljus för de vi saknar och tänker på. Må himmeln se alla ljus som tänds och se du människa fattas oss.

Du fattas oss, våra liv blir aldrig de samma utan dig.

Du kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta, tack för allt du gav och har gett mig. Våra stunder och möten ända sen jag var ett litet barn kommer jag alltid bära med mig. Det går inte med ord att säga vad du har betytt, Tack älskade Farmor!

oordning i kaos

 

Att bringa ordning i kaos… det verkar vara stört omöjligt. I försök att skapa någon slags ordning tycks det bli mer röra. Jag snurrar runder i lägenheten, är arg, är ledsen, vrålar och gråter. Tiden rusar, tiden är knapp och vad jagar jag rundor för?!

Snart är du ur tiden och kvar är vi. Kvar är jag utan dig. Kan jag inte mer gå hem till dig, kan vi inte mer dela en måltid och äta stekt sill, kan vi inte mer göra sånt som bara du och jag gör tillsammans?

Må himlens famn möta dig.